Så kan du klimatkompensera din flygresa

Flygskam används flitigt inom klimatdebatten. Samma begrepp innebär att folk slutar flyga för att de skäms, och inte prompt för att de vill värna om miljön.

Nina Wormbs, som är professor i teknikhistoria, förtydligar den tankegången i ett samtal med Ny Teknik:

”Skam är inget framträdande argument när folk förklarar varför de slutar flyga av klimatskäl. Det är lite överraskande, med tanke på hur fokuserad den svenska debatten har blivit kring just begreppet flygskam.”

Flygutsläppen ökar och miljön påverkas

Flygskammen är dock inte helt ogrundad. Sedan 1990 har de svenska utlandsresorna, som sker via flyg, ökat flera gånger om. Det påverkar klimatet i stor utsträckning, då växthusgas- och koldioxidutsläppen ökat i precis samma takt. Allt som allt står flygindustrin för cirka 15 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp, och det är förstås en ansenlig mängd.

Läs mer: Elflygplan – är det framtiden?

Många väljer att klimatkompensera

Som en konsekvens av den problematik som precis nämnts väljer somliga flygresenärer att göra någonting åt saken, dvs. att klimatkompensera. Med det sagt tar vi en titt på vad klimatkompensation faktiskt innebär, hur ni klimatkompenserar samt mycket mer.

Vad är klimatkompensering?

En extra avgift, eller ett pristillägg – som resenärer kan välja att betala i samband med att de flyger. Målet är att resans totala klimatpåverkan ska minimeras, eller i bästa fall utebli helt.

Läs mer: Hur fort kan en helikopter flyga?

Vad går pengarna?

De slantar som pushas in i klimatkompenserings-projekt finansierar ofta miljöinsatser av olika slag. Vindkraftverk och skogsplanteringar är två relevanta exempel.

Om jag klimatkompenserar – är det samma sak som att köpa träd?

I många fall, ja. Träden tar upp koldioxid från atmosfären, och det är superviktigt för klimatet. Alla klimatkompenserings-aktörer pysslar dock inte med projekt som rör återplantering av skog, men lyckligtvis är det relativt enkelt att leta reda på renodlade skogsprojekt. En enkel Google-sökning på ”klimatkompensation träd” räcker gott.

Vilka klimatkompenserings-aktörer är trovärdiga?

Ni bör i första hand använda er av aktörer som är CDM (Clean Development Mechanism)-märkta samt certifierade enligt Gold Standard. Om ni går den vägen maximerar ni chansen för att pengarna hamnar på rätt ställe, samt gör nytta på riktigt.

Är det dyrt att klimatkompensera?

Allt är relativt, men generellt sett är det en ganska liten ekonomisk uppoffring att klimatkompensera. Om vi tar en tur och retur-resa mellan Stockholm och Phuket som exempel kostar en klimatkompensation, som i sin tur bidrar till återplantering av regnskog, strax över 240 kronor. I vårt tycke är det ingen större slant med tanke på att de koldioxidutsläpp som flygresan bidrar till kan elimineras på ett mycket fiffigt sätt.

Varför skiljer sig priserna för klimatkompensation?

Alla klimatkompenserings-projekt är inte stöpta ur samma form. Att bygga en solpark kan i många fall vara en mer påkostad aktivitet, då inköp av paneler av hög kvalitet tillkommer. Utöver det bör projektens respektive tidsplaner påverka prisläget till en viss del. Det är förstås dyrare att plantera 10.000 träd inom en månad, i jämförelse med ett år.

Jag klimatkompenserar – kan jag resa hur mycket jag vill?

Det är bra att ägna sig åt klimatkompensation. Många av världens ledande miljöorganisationer, såsom WWF – anser att klimatkompensering är ett smart påfund. Men för att svara på rubrikfrågan: Nej, bara för att du klimatkompenserar betyder inte det att du köpt loss dig från ditt miljöansvar.

Klimatkompensering är dock ett utmärkt komplement till andra åtgärder, såsom att resa mindre samt att välja bättre transportsätt som påverkar miljön i mindre utsträckning.