På den här webbplatsen snackar vi mer om allt som har med flygplan, helikoptrar och resor att göra.

För att nämna ett exempel är det mycket säkert att flyga. Flygkrascher är ofta någonting man hör om på nyheterna eller i filmer och tv-serier. Men låt inte det skrämma er. Över 36 miljoner flygplan lyfter årligen, och en försvinnande lite andel är olycksdrabbade. Flyget är faktiskt uppemot 20 gånger säkrare i jämförelse med bilresorna. Men trots att så är fallet bör ni visa respekt för alla som väljer att inte flyga. Somliga avskyr att lämna över kontrollen till någon annan, i det här fallet en flygpilot – och det måste man ha överseende med.

Vi pratar även mer om alla de flygplatser som finns tillgängliga i Sverige. Mer specifikt äger Swedavia de mest populära flygplatserna, medan kommuner av olika slag förfogar över många av de mindre varianterna. De lite mer blygsamma flygplatserna är dock kompetenta som bara den, och i många fall är det chartertrafik som gäller även där. Störst i gänget är dock Arlanda-, Landvetter- och Stockholm-Bromma flygplats. De är mest massiva sett till både besökarantalet samt den yta de tar i anspråk.

Helikoptrar på flygplatsen

Även helikoptrar är en naturlig del av sajten. En sådan kostar omkring tre miljoner kronor, för privat bruk vill säga. Men även om helikoptrarna numera är aningen mer prispressade väljer få att köpa helikoptrar för privat bruk. De är helt enkelt för dyra, med tanke på både service- och inköpskostnaden. Snabba helikoptrar är inte heller någon bristvara. Eurocopter X3 är ett extremt exempel, som svischar fram i uppemot 472 km/h. ”Vanliga” helikoptrar har dock oftast en maxfart som motsvarar 300 km/h. Om vi istället tar en kik på helikoptrarnas maximala flyghöjd uppgår den till cirka 6.000 meter över havet. I teorin kan en helikoptrarna till och med flyga högre än så, men då rotorn fungerar sämre i samband med att luften blir tunnare är det knappast någonting som rekommenderas.

Flygteknik

Flygteknik utgör även det en betydande del av sajten. I den kategorin inkluderas bland annat elflygplanen, som ska revolutionera hela flygindustrin. Den bakomliggande tekniken måste dock förfinas innan de större flygbolagen anammar den nya tekniken. Mer specifikt är batterierna lite väl prestandafattiga, så det kommer med stor sannolikhet dröja till framemot 2030 till 2040 innan de mer rejäla elflygplanen gör entré.

Klimatkompensering är även det av stor vikt inom flyg-svängen. Samma fenomen kan beskrivas som en extraavgift, som hjälper till att bära specifika miljöprojekt. Många av projekten har som mål att återplantera skog, och som en konsekvens av det mildras de negativa effekterna som flygutsläppen bidrar med. Ni bör i första hand välja att köra på CDM (Clean Development Mechanism)-märkta och Gold Standard-certifierade klimatkompenserings-projekt, om ni gör så maximerar ni chansen för att era investerade slantar verkligen gör nytta. Klimatkompensering bör dock inte ses som en ”nu har jag gjort mitt för miljön”-biljett. Alla bär ett ansvar för att välja bra och hållbara transportalternativ. Även om klimatkompensering är ett smart påfund är det omöjligt att köpa sig fri från sitt miljöansvar.

Som ni själva märker brinner vi för allt inom flyg samt resor, och fler spännande artiklar är på ingång – var så säkra.